Välj en sida

Besök hos talpedagogen

Idag tog jag min dotter till talpedagogen för femte gången. Hon gör någonting som kallas backing, det vill säga att hon uttalar ljuden bak i munnen istället för fram i munnen. Detta hörs på att hon säger k istället för t och g istället för d. Hon läspar litegrann också, men det är det fortfarande okej att göra när man är 4 år gammal, så det tar vi inte hand om just nu. Det var jag som bad om att få ta henne till en talpedagog, då jag började få svårt att förstå henne och såg att det blev frustrerande för henne även i kontakten med andra människor. Än så länge går det jättebra och tack vare mycket övning klarar hon av att säga t ordentligt. Det är bara när vi övar som det blir ett riktigt t, men så småningom hoppas vi såklart att det också ska komma naturligt när hon pratar. Det ligger massor med jobb bakom detta, i och med att jag tar henne till talpedagogen en gång i veckan och dessutom övar hemma varje dag, men det är det värt. Det är verkligen viktigt att kunna bli förstådd, tycker jag!

Ibland känns det lite långtråkigt på kliniken, inte under själva besöket, men när vi väntar på vår tur. Det finns leksaker till min dotter, men ingenting riktigt för mig att göra. Det jag brukar göra är att ta upp mobilen och spela lite på mobil casino. Det gäller bara att komma ihåg att stänga av ljudet, så att jag inte stör alla andra i väntrummet!

Jag har funderat en del på det här med talpedagoger. När jag växte upp togs jag också till en talpedagog. Det var fröknarna på lekis som tyckte att jag skulle gå, eftersom jag inte sa r ordentligt. Faktum är att jag uttalade det så som man gör i Småland, vilket kanske inte är så konstigt, eftersom min pappa är från Kalmar. Jag lärde mig att snurra på tungan på en massa olika sätt, men jag skorrar fortfarande när jag säger r. När jag växte upp blev jag stundtals retad för mina r, men inte särskilt mycket, så det är ingenting som har påverkat mig speciellt mycket. Jag tycker ändå att det är ganska roligt egentligen att man väljer att skicka någon till talpedagog för att hon uttalar ett ljud på det sätt man gör i en annan del av landet. Det är ju inget fel på uttalet, bara en annan dialekt.

Jag minns inget speciellt från besöken hos talpedagogen när jag var liten, men jag gör mitt bästa för att min dotter ska få en så bra upplevelse av det som möjligt, framförallt så att hon ska vara villig att delta. Allt hänger ju på att hon vill öva sig, så jag gör mitt bästa att ha en positiv attityd och se det som en rolig resa själv med mamma. Än så länge lyckas det bra och talpedagogen är också jätteduktig, så jag hoppas på det bästa. Jag vet att sådana här saker tar lång tid, men tycker absolut att det är värt att investera tid, pengar och energi i det för min dotters bästa i framtiden.