>

ready, set, go!

 
Nu är jag redo för sommaren ♥

glas påsk önskar vi på albäcksgatan osv

 
Sessan gjorde sig extra fin här om dagen för att fira påsk :') min lilla modell ♥

sänghäng




Mår som en gud



vaknar upp efter en kung kväll & natt, myser på i gårdagens smink och mår som en gud, tacka vet jag popcorn efter krogas!

Den obligatoriska tomtedressen är på och chipspåsen framtagen, bättre än så blir de inte ;)

kram på er vänner!

Japp, jag gillar vitt & blommigt

 
Var på birsta en snabbis med Linnéa, och köpte en kompis till min andra blommiga peplum, japp, jag älskar vitt & blommigt.
*den sista bilden är tyget på den andra tröjan*

en ny vän

 
Har glömt att visa er, men jag har ju fått en ny vän, en ny högra hand så att säga. Kan minst sagt säga att jag är dö nöjd.

Ett inlägg om vikt

Tänkte att jag skulle göra en uppdaterad version av mitt mest uppskattade inlägg någonsin, de måste vara runt 2 eller 3 år gammalt nu om jag inte misstar mig.
 
Detta inlägg kommer handla om vikt, för jag vill få er att förstå en sak, eller egentligen flera kanske, men när ni läst klart dehär inlägget vill jag att ni ska förstå att alla inte ser likadana ut, vissa är smala, andra inte, och alla som är smala är inte sjuka.
 
För något år sedan skrev jag ett inlägg om precis samma sak, och fick mycket fint beröm, det var många som kände igen sig, och det hoppas jag att ni kan göra idag också.
 
 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Kan börja med en presentation utav mig själv för er som är nya här.
Hej! Johanna heter jag, idag så är jag 20år, jag jobbar inom kundtjänst sen cirkus en månad tillbaka och går mitt sista år i gymnasiet på frisör och hantverkslinjen.
Jag är lyckligt lottad, för jag har spenderat tre år utav mitt liv med världens finaste kille, som just i detta ögonblick håller på att göra sig iordning för att gå till sitt jobb. Sebastian heter han ♥
Egentligen är jag väl som vilken ungdom som helst, jag ser mig iallafall inte som annorlunda jämfört med någon annan, men vissa andra gör det.
 
Just idag så är jag stolt, jag är stolt över vem jag är, vad jag har lyckats med och jag är stolt som har lärt mig av mina misstag. Jag känner mig nöjd och glad helt enkelt. Jag har lärt mig att resa mig upp, om och om igen, jag har suttit i vad som känns som flera kilometers djupa mörka hål men tagit mig upp ur dom, varje gång - bara för att jag tror och hoppas.
 
 
Men jag har inte alltid varit lika stolt över mig själv, och framförallt inte nöjd, men jag har lärt mig att acceptera mig själv, och att jag är som jag är. De finns ju trots allt ingen som är precis som mig, och det är väl ganska häftigt ändå, eller hur?
 
Hela min uppväxt, och än idag så får jag höra att jag är smal, jag är äckligt smal, för smal och nu har det runnit över för mig för att jag har fått höra att de ser ut som att jag har anorexia. Jag är en frisk människa, kanske lite knäpp i huvudet men det är alla mer eller mindre.
Till en början tänkte jag inte bry mig, för det är sån jag är, jag tycker allt som oftast bara synd om personer som slänger såna kommentarer, men alla människor har en gräns och det här var min gräns.
 
Jag har alltid tyckt att det är jobbigt att köpa kläder, jag köper gärna kläder som inte sitter åt, även om jag är storlek S så köper jag gärna L. Jag tycker inte om att köpa skor för att alla skor ser gigantiska ut till mina smala ben, ändå har jag "bara" storlek 38. När jag var mindre var det ännu värre, jag hatade att byta om innan idrotten för alla pikar och kommentarer man fick om revbenen som syntes så väl, mina nyckelben som stack ut, kanske lite mer än andras, vad vet jag - men de är så jag ser ut.
Än idag sitter detta kvar, jag tycker inte om att byta om på badhus, till idrotten eller på gymmet, även om jag vet att jag är fullkomligt normal så finns det trots allt blickar som dödar.
 
 
 
I dagens samhälle så är det tabubelagt att prata om vikt, säger man att folk ska vara smal så blir de hysteri, säger man att folk ska vara större så blir det hysteri. Det går inte göra alla nöjd för alla tycker olika.
 
Här kommer vi till den viktigaste frågan då man pratar om vikt. Jag kommer ihåg när jag gick på lågstadiet, och överviktiga barn fick pikar om att dem var just det, överviktiga.
Fick jag, eller någon annan kommentarer om hur smala vi var så var vi helt plötsligt konstiga om vi tog illa upp.
För många kanske det är oförståeligt att man mår dåligt av att vara smal, men jag har mått dåligt över att se ut som jag gör just för att det anses vara något "onormalt", jag har varit ledsen, jag har gråtit och jag har skrikit, för att inte prata om hur många pizzor och bullar jag tryckt i mig i ren förvtivlan men helt utan resultat.
 
 
 
Och sånt här hänger med mig än idag, folk säger att jag är smal, att jag ska vara glad.
"men gud vad smal du är" i mina öron låter det förjävligt, det låter elakt, det låter inte ens som en komplimang, och i mitt huvud så ekar dom där orden om och om och om igen.
 
Jag vet att jag inte är ensam om detta, jag vet att det finns fler, blandannat min kusin. Men ni är fler, eller hur?
Visst, ibland kanske det är skönt att kunna äta chips varje kväll i en vecka, resultatet är som att svälja luft ungefär.
Men de jag vill att ni ska förstå är att för mig, och för många andra så är det lika hemskt att vara smal som att vara överviktig, alla kan inte rå för att dom ser ut som dom gör och tänk på de nästa gång ni står i ett omklädningsrum och fäller en kommentar om någons vikt, ni vet inte vad det finns för bakomliggande orsaker.
I mitt fall och säkert i många andras så ligger det i generna, ja det kanske anses som tur, men för mig har det i många år varit ren och skär otur.
 
 
Men trots detta så sitter jag här idag och har insett att det inte är mig det är fel på. Ni kan inte krossa mig.
Jag sitter här i min och pojkvännens egna lya och skriver, filosoferar och kollar på min knäppa katt som jagar blomflugor i köksfönstret, så kan jag faktiskt känna mig stolt, jag kan känna mig nöjd över att jag är den jag är, jag har gjort så mycket bra och jag har lärt mig så mycket under mina år.
Jag är glad för att jag har sån fin pojkvän, familj, släkt, vänner och övriga nära och kära, och för att inte nämna hur glad jag är över mitt nya jobb och alla trevliga kollegor.
Ett plus i kanten utöver det är att jag faktiskt lyckats lägga på mig några kilon som ser ut att ha satt sig under hakan, de är väl inte direkt där jag vill ha dom men vadå, de är bättre än ingenting.
 
 
Så nu vänner, när ni kollar er själv i spegeln idag så vill jag att ni tänker på hur jäkla grymma ni är, på allt ni klarat hitills och på allt ni kommer klara, ni är starka och underbara precis som ni är.
Det spelar ingen roll om ni ser ut som Beyonce eller om ni ser ut som Charles Ingvar Jönsson, ni är precis lika fina ändå och låt ingen ta det ifrån er.
 
 
Kram från mig!
 
 
 
 

Frukost & favvokoppen

 
 

linnea

 

Linnéa är här nu

Nytt småplock

 

nytt för håret

 
Har hunnit testa en gång hittills, några plus och minus:
 
+ Krämigt balsam
+ Håret känns rent men samtidigt återfuktat
- "Doften"
- De små flaskorna (måste hitta större, små flaskor blir extremt oekonomiskt för mig med allt mitt hår)

Lugn morgon, för vissa kanske

 
 

soffhäng




jag och prinsen vaknade kl halv 7 imorse, inte med flit, nej.
Anledningen till att vi vaknade var snarare att Sessan fått den briljanta idén att jaga blomflugor i sovrumsfönstret. Efter många om och men, hopplösa försök till att somna om (vilket lilla fröken inte hade några som helst problem med efter jakten) har jag nu förflyttat mig till soffan och prinsen till datorn. Ska väl ta o göra mig nån frukost, nu på en gång helst så jag kan trycka i mig migräntablett också, den kommer som ett brev på posten denna sate så fort jag fått dåligt med sömn, och gärna när jag försökt somna om. SCORE!! typ så känns de...

-

 
Hej vänner!
Kom väl hem från jobbet för snart en timma sedan, har fikat och kikat på top model & nu snart blir de natta, jag är så otroligt slut i både kropp och knopp. Hörs imorgon!
P&K

20140407

 
Nu förstår jag varför jag ville ligga kvar i sängen så länge idag, nog för att jag har migrän, men vafasen, varför ska man kliva upp när man får se dehär för?