Beslut

Ibland är det väldigt enkelt att fatta beslut, men i andra fall är det betydligt svårare. Om det är ett beslut som bara omfattar mig själv är det oftast lättare, men när det även påverkar andra är det desto svårare. Och de flesta, om inte alla, besluten jag tar nu för tiden påverkar inte bara mig själv, utan även andra människor runt omkring mig, oftast min familj.

Ett exempel på detta är min dotters dans. Två gånger i veckan dansar hon i en dansgrupp och i slutet av varje år har de en stor föreställning. Förutom denna har de nu annonserat att tjejerna också ska delta i en tävling med hundratals andra danstjejer. Från början var det meningen att vi föräldrar skulle åka och titta och varje tjej fick ha med sig två personer. Föreställningen är på onsdag (idag är det måndag) och igår natt fick vi ett meddelande att föräldrarna inte behöver komma. Till saken hör att det är en resa på en och en halv timma dit ungefär och våra tjejer ska dansa en dans på två minuter, så det är verkligen ganska långt att åka för en så kort stund… Dessutom kommer det att vara hundratals tjejer och föräldrar, så det är inte ens säkert att våra döttrar kommer att se oss där.

Rent objektivt verkar det som en självklarhet att inte åka, men om de flesta andra föräldrarna kommer att vara där vill jag inte att min dotter ska vara utan föräldrar, utan i så fall vill jag vara där och titta på henne och ge henne stöd. Dessutom har vi bjudit en väninna och jag måste veta vad jag ska säga till henne. Om jag kommer kan hon såklart också komma, men om jag bestämmer mig för att inte åka blir det lite konstigt om hon kommer dit själv. Och det vet jag inte heller om hon vill.

Beslut, beslut, beslut… Det är inte bara jag som behöver fatta beslut, utan också min kära dotter själv. Visserligen inte angående dansen, men angående en utflykt. Hon har möjligheten att åka på en utflykt om några veckor och sista anmälningsdagen är imorgon. Utflykten är två dagar med övernattning och kostar en hel del pengar. Vi betalar såklart om hon vill åka, men hon måste bestämma om hon verkligen vill eller inte. Det verkar som att några av hennes kompisar ska åka, så då är det såklart mer intressant. Om ingen av hennes kompisar skulle åka hade det inte varit aktuellt alls. Jag tror att hon kommer att ha jätteroligt, men till saken hör att hon inte riktigt tycker om att sova borta och inte hemma. Hon har en skolutflykt med övernattning nästa vecka, så det bästa hade varit om hon kunde vänta tills efter den med att bestämma sig, men sista anmälningsdagen är som sagt imorgon, så det går inte. Det hon inte vet är att vi som familj bokat rum på ett hotell för semester under samma dagar, men eftersom vi inte vill att det ska påverka henne i hennes beslut har vi inte talat om det för henne. Om hon bestämmer sig för att åka på utflykten avbokar vi hotellet och får åka en annan gång istället.

Det är som sagt inte enkelt att fatta beslut, speciellt inte när det påverkar andra. Lycka till till oss med vårt beslutsfattande!